I stort sett brinner minst en skola om dagen! Oftast brinner det i förorterna och allra mest i Göteborgs förorter.
Antalet skolbränder har fördubblats sedan 1990 och 2008 var ett toppår!
Sverige har fler skolbränder i absoluta tal än i hela USA. Sverige har en brand per dag och Grekland fem skolbränder per år.
Vi är värst drabbade i hela världen. Man har svårt att förklara detta fenomen.
Flera har försökt hitta förklaringar till varför skolorna brinner och man tror att främsta orsakerna är:
Vandalisering
För att förhindra skolverksamhet
För att dölja inbrott eller andra typer av brott
På grund av lek
En liten grupp av pyromani
Projekt i Malmö
På Malmö högskola, Kulturgeografen leder professor Per-Olof Hallin ett projekt om anlagda skolbränder i Malmö.
Projektet har lagt ner mycket tid på att hitta orsakerna till varför skolbränderna har ökat, men inte kommit fram till någon säker slutsats.
Man ser dock ett tydligt mönster! Det brinner i skolor i utsatta områden.
I dessa områden är många elever i utanförskap, föräldrarna är arbetslösa och att de är trångbodda. En orsak är att det är stor omsättning av in- och utflyttning av människor i dessa områden som leder till liten social kontroll. Att inte ha en social kontroll är en stor riskfaktor.
Under 2008 och 2009 var det stor social oro i de utsatta delarna av Malmö med ständiga konfrontationer med räddningstjänst och polis.
Stenkastningen vid legio när räddningstjänsten försökte släcka anlagda bränder.
Per-Olof Hallin: ”Att anlägga bränder och ibland försöka sätta eld på skolor blev i detta läge en konfliktpraktik”.
Hallin påpekar också att detta mönster bara gäller Malmö. I Stockholm verkar det se helt annorlunda ut.
Skolbränder i Göteborg
För att ta reda på orsakerna till skolbränderna i Göteborg gick författaren Eija Hetekivi Olsson ut till flera skolor och pratade med hundratals niondeklassare och bad att de skulle berätta. Elevernas berättelse och Eija undersökning av situationen publicerades i boken:
Fuck skolan!
Eija var nyfiken på elevernas synpunkter om situationen på skolorna.
Hon undrade också vad eleverna skulle säga till beslutsfattarna och
hon ville också att eleverna skulle ta fotografier på saker i skolan som politikerna skulle få se.
Bilden Eija får fram efter alla vittnesmål från eleverna är nattsvart!
Bilden är ett samhälle som håller på att ge upp de här människorna.
Prestationerna är mycket viktigare än kunskap!
Kraven och pressen från politikern ökar medan resurserna för stöd och hjälp blir allt mindre. Ansvaret förskjuts från det gemensamma till individen och om individen är i yngre tonåren spelar det ingen roll.
Om du inte klarar av situationen så åker du ut eller snarare:
eleven hamnat i utanförskap!
Några vittnesbörd från eleverna:
På vår skola är det trasigt och skitet och stökigt och bråkigt. Skolan är fattig och det är fattigt utanför skolan. Skolorna är jätteorättvisa i Sverige. Vissa går i rika skolor och andra i fattiga. Alla som bor här är fattiga. Det är som ett fängelse
Jag fryser.
Vissa sitter med filtar. Jag tycker det är värmen man borde fixa.
Kom till
oss! Jag gillar inte er, för det är dåligt i skolan. Kom till oss eller kutta er!
Det var en fin, solig djävulsdag. En kille i skolan spelade basket då andra killar från nian kom. Dom tog basketbollen ifrån honom och började kasta runt den. Sen började de kasta den i killens ansikte! Killen det handlade om hade varit mobbad förut och lärarna visste om det. Jag och några andra berättade för lärarna vad som hade hänt men ingenting förändrades. Killen bytte skola och är mobbad på den nya skolan också. Nu alltså! Fint system. Ni vuxna lyckas fint.
Eija målar upp en bild där makthavarna har svikit de här niondeklassarna och vad värre är kanske hela det framtida demokratiska samhället. Eija menar att genom beslutsfattarnas agerande ser det ut som att vi håller på att göra Husbykravallerna till ett permanent tillstånd!
En anonym utbildningspolitisk talesperson på riksdagsnivå
säger följande:
"Jag tror att många elever ändå har förtroende för politiker
Att våra politiker på riksdagsnivå lever långt från verkligheten
belyses på ett mycket bra sätt i boken. Eija ställde frågan om eleverna hade något förtroende för våra riksdagsmän.
Bara 3 av totalt 454 niondeklassare har ett förtroende för riksdagsmännen!
Frågan man kan ställa sig är om detta ens är demokrati, när våra högst beslutande politiker inte har en aning om hur vardagen ser ut i en klass
årskurs 9!
Brandskyddsföreningen
Susanne Hessler leder projektet ”Skolan brinner”. Enligt henne uppstår främst bränder på skolor där det förekommer vandalisering, mobbning och kränkande språkbruk. De som anlägger bränder är oftast pojkar med dålig föräldrakontroll. Dessa pojkar har dåliga betyg och umgås i kriminella gäng eller helt enkelt inte trivs i skolan.
Susanne konstaterar: ”På skolor där eleverna trivs brinner det inte”!
Vissa ungdomar kan uppfatta vuxenlivet som likgiltigt, och försöker göra det lättare för sig genom att hota, slåss, stjäla, tända eld etc.
De har ofta en negativ självbild av sig själva och den värld de lever i. Det viktigaste för en människa borde vara att kunna tycka om sig själv och lita på sig själv, först då kan man tycka om andra personer. När man har en negativ självbild tror man att alla andra är som man själv är.
Det var en fin, solig djävulsdag. En kille i skolan spelade basket då andra killar från nian kom. Dom tog basketbollen ifrån honom och började kasta runt den. Sen började de kasta den i killens ansikte! Killen det handlade om hade varit mobbad förut och lärarna visste om det. Jag och några andra berättade för lärarna vad som hade hänt men ingenting förändrades. Killen bytte skola och är mobbad på den nya skolan också. Nu alltså! Fint system. Ni vuxna lyckas fint.
Eija målar upp en bild där makthavarna har svikit de här niondeklassarna och vad värre är kanske hela det framtida demokratiska samhället. Eija menar att genom beslutsfattarnas agerande ser det ut som att vi håller på att göra Husbykravallerna till ett permanent tillstånd!
En anonym utbildningspolitisk talesperson på riksdagsnivå
säger följande:
"Jag tror att många elever ändå har förtroende för politiker
Att våra politiker på riksdagsnivå lever långt från verkligheten
belyses på ett mycket bra sätt i boken. Eija ställde frågan om eleverna hade något förtroende för våra riksdagsmän.
Bara 3 av totalt 454 niondeklassare har ett förtroende för riksdagsmännen!
Frågan man kan ställa sig är om detta ens är demokrati, när våra högst beslutande politiker inte har en aning om hur vardagen ser ut i en klass
årskurs 9!
Brandskyddsföreningen
Susanne Hessler leder projektet ”Skolan brinner”. Enligt henne uppstår främst bränder på skolor där det förekommer vandalisering, mobbning och kränkande språkbruk. De som anlägger bränder är oftast pojkar med dålig föräldrakontroll. Dessa pojkar har dåliga betyg och umgås i kriminella gäng eller helt enkelt inte trivs i skolan.
Susanne konstaterar: ”På skolor där eleverna trivs brinner det inte”!
Vissa ungdomar kan uppfatta vuxenlivet som likgiltigt, och försöker göra det lättare för sig genom att hota, slåss, stjäla, tända eld etc.
De har ofta en negativ självbild av sig själva och den värld de lever i. Det viktigaste för en människa borde vara att kunna tycka om sig själv och lita på sig själv, först då kan man tycka om andra personer. När man har en negativ självbild tror man att alla andra är som man själv är.
Statistik från Brandskyddsföreningen
För att förebygga skolbränder har många skolor skärpt sina rutiner.
Sopor och skräp tas bort runt ingångar och skollokaler. Man monterar in värmesensorer och nya larm. Resolut respons på klotter och skadegörelse.
Men fortfarande kan man inte ge någon godtagbar orsak till
varför skolorna brinner!
Mycket intressant läsning! Tack!
SvaraRadera