Buggning och avlyssning ökar i Sverige!

Användningen av hemliga tvångsmedel som buggning och annan avlyssning ökar. Det visar den senaste redovisningen som gäller år 2014 då tillstånd gavs vid drygt 8 000 tillfällen.

 Den årliga redovisning om hemlig tvångsmedelsanvändning handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna har använt sig av hemlig rumsavlyssning =buggning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation.

Riksdagen skriver i en kommentar:
”De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv”.

Ökat antal tillstånd
Under 2014 gavs drygt 8 000 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket kan jämföras med de 7 417 tillstånd som gavs år 2013.

Redovisningen bygger på uppgifter som har lämnats till regeringen av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket.

Av redovisningen framgår att användningen av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation när det gäller 65 procent av de misstänkta har varit "till nytta". Motsvarande siffror för hemlig rumsavlyssning är 48 procent och för hemlig kameraövervakning 42 procent.

En av de minst frekventa av alla redovisade nyttor är att uppgifterna har lett till att en misstänkt har avförts från utredningen.

Svårt att avgöra nyttan
Regeringen anser att:
”Av myndigheternas redovisning framgår att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet. Den visar också att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta”.

Man konstaterar samtidigt att resultaten av olika tillstånd och olika hemliga tvångsmedel samverkar med varandra på ett sätt som gör att det är svårt att avgöra vilken typ av tillstånd som gett den slutliga nyttan.

Manuella uppgifter
Myndigheternas redovisning bygger fortfarande på manuellt framtagna uppgifter och underlaget kommer även de närmaste åren att hämtas ur det manuella diariet. Arbete med att ta fram ett nytt elektroniskt diarium pågår men är inte slutfört.

Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel ska redovisas årligen med början 2016.

3 367 personer var förra året föremål för hemliga tvångsmedel - alltså hemlig avlyssning, övervakning och buggning.
När det gäller elektronisk avlyssning så ledde var fjärde fall till att den misstänkte kunde åtalas. Den längsta avlyssningen pågick i 286 dagar. När det gäller hemliga tvångsmedel totalt så får åklagarna avslag på sina ansökningar i fem promille av fallen.

När det gäller reella siffror så framgår följande:
Antalet personer som 2014 var föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235.
För 2013 var motsvarande siffra 1251 och för 2012 1268 personer.

Antalet personer som 2014 var föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var motsvarande siffra 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar därmed en minskning.

Antalet personer som under 2014 var föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var motsvarande siffra 86. Användningen under 2014 innebar därmed en ökning.

För första gången redovisas också statistik över användning av hemlig rumsavlyssning - även kallat "buggning". Antalet personer som var föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16.