Har trädgårdsträdkrypare etablerat sig i Sverige?

Trädgårdsträdkrypare


Den har en brunare mage, kortare bak klo och längre näbb än
en vanlig trädkrypare. Den låter dessutom annorlunda.


En nykomling i den svenska faunan är trädgårdsträdkryparen. Väldigt sparsamt noterad före år 2000. Sedan vårvintern 2010 har den setts årligen och under vårvintern 2016 har det bara i nordvästra Skåne setts minst åtta individer.

Enligt ornitologer har trädgårdsträdkryparen har varit på gång länge. Den har goda bestånd på andra sidan Öresund i Danmark. Tydligen har sundet varit en större barriär än vad man först trodde.

I år ser det ju ändå ut som att arten är på väg att få ett rejält fäste. Man kan inte med 100% säkerhet säga att trädgårdsträdkryparen etablerat sig som svensk häckfågel; men att den verkar vara på god väg att göra det.
Trädgårdsträdkryparen har tidigare bildat par med vanliga trädkrypare, vilket bland annat ska ha inträffat i Alnarp 2006,
men snart finns det troligen så pass många trädgårdsträdkrypare i Sverige att de kommer hitta artfränder som partners.

Den som följer med vad som händer i svensk natur inser att vi måste hela tiden lära oss nya fakta om Sveriges fåglar.

Gärdsmygen är till exempel inte längre Sveriges näst minsta fågel efter kungsfågeln.
Det är istället den brandkronade kungsfågeln, som är etablerad i Sverige sedan ett tiotal år. Även svarthakad buskskvätta kan numera anses vara en svensk häckfågel.


En grupp forskare presenterade i början av 2015 vilka nya fågelarter som kan komma att häcka i landet fram till år 2050 tog de upp elva arter som ”troliga”:
Silkeshäger
Ägretthäger
Svarthuvad mås
Biätare
Härfågel
Mellanspett
Sydnäktergal
Cettisångare
Stäppsångare
Polyglottsångare
Trädgårdsträdkrypare
Många nya fåglar att lägga på minnet!
Ägretthäger har troligen häckat i landet sedan 2012 åtminstone och biätare gjorde en lyckad häckning på Öland 2015.

Men vad krävs egentligen för att en fågelart ska räknas som etablerad häckfågel?
Ett rimligt kriterium för att en art ska anses vara etablerad är att den inte bara häckar tillfälligt utan regelbundet. Det kan nog vara möjligt att ägretthägern gör det utan att detta blivit uppmärksammat, enda kända häckningsplatsen har varit på Gotland.
Varken ägretthäger eller biätare kan väl ses som etablerade eftersom de inte har häckat varje år.

Spännande är det med alla dessa nya fågelarter!