Den
fiskala beskattningen av vattenkraft och kärnkraft uppgår till tio
miljarder kronor per år.
Med dagens låga elpriser blir skatten styrande för möjligheten att investera och det är inte avsikten. Den fiskala beskattningen i producentledet måste upphöra, menar Svensk Energi och föreslår en skatteförändring där statens intäkter blir desamma.
Svensk energi vill sänka skatten på koldioxidsnål elproduktion utan att äventyra statens finanser.
Med dagens låga elpriser blir skatten styrande för möjligheten att investera och det är inte avsikten. Den fiskala beskattningen i producentledet måste upphöra, menar Svensk Energi och föreslår en skatteförändring där statens intäkter blir desamma.
Svensk energi vill sänka skatten på koldioxidsnål elproduktion utan att äventyra statens finanser.
För
att skatteuttaget på el ska fungera vill
Svensk
energi se
stora förändringar av effektskatten på kärnkraft och
fastighetsskatten på vattenkraft.
Svensk Energi har tagit fram ett underlag som visar att de båda skatterna tillsammans omfattar tio miljarder kronor. I ena änden handlar summan om ett rejält tillskott till statskassan, i den andra änden handlar det om en ekonomisk press på ägarna av vattenkraft och kärnkraft.
De här två skatterna har införts av fiskala skäl, det vill säga de ska ge staten inkomster. Men när elpriserna är så låga som de är nu får skatterna en styrande effekt och det är inte meningen. För att marknaden ska fungera är skattefrågan i dag är mer avgörande än på mycket länge.
Det är viktigare nu därför att lönsamheten generellt sett är låg i energibranschen på grund av att det är väldigt låga elpriserna. I detta läge blir skatterna väldigt kännbara. Det är till och med så att skatterna är högre än intäkterna på vissa anläggningar.
Enligt de beräkningar som Svensk Energi har gjort motsvarar effektskatten ungefär 25 procent av produktionskostnaden för kärnkraften och fastighetsskatten på vattenkraft 20-60 procent av produktionskostnaden.
Vad händer om det inte sker förändringar med skatterna?
Det finns en risk att man får stänga ner alla reaktorer, precis som Vattenfall redan har uttryckt.
Risken för stängningar finns kvar även efter att man tar bort skatten, men risken är högre om skatten inte tas bort.
När det kommer till vattenkraften så försämras lönsamheten och det påverkar reinvesteringarna negativt. Viktiga uppgraderingen kanske inte genomförs och även miljöförbättringar kan få stryka på foten.
I samband med större investeringar genomförs i regel också miljöförbättrande åtgärder i form av till exempel fisktrappor. Vattenkraftsägarnas möjligheter till dessa försämras av den höga fastighetsbeskattningen.
En mycket hårt ekonomiskt pressad energibransch skulle alltså få bättre förutsättningar för sin verksamhet genom ett lättat skattetryck.
Svensk Energi har räknat på hur en sänkning av vattenkraftens fastighetsskatt från 2,8 procent till 0,5 procent samt att effektskatten tas bort skulle kunna bemötas i form av skatteintäkter på andra sätt. Förslagen inriktar sig på att förflytta skatteuttaget från producenterna till konsumenterna.
Det ena förslaget är att höja energiskatten på el med 3 öre per kWh, vilket skulle innebära lite drygt 60 kronor mer i månaden för en eluppvärmd villa, och för en lägenhet innebär det tio kronor extra i månaden.
Höjningen är inte särskilt stor och skulle vara möjlig att genomföra utan alltför stora negativa effekter. Samtidigt finns det nackdelar att höja energiskatten som redan i dag är hög. På det här sättet skulle det bli en större skattekil mellan elpriset utan skatter och det som konsumenterna får betala.
På kort sikt bedömer Svensk energi att efterfrågan på el inte är särskilt känslig för den här höjningen, på längre sikt kan priselasticiteten vara något större.
Det andra förslaget som Svensk Energi lyfter fram är höjd koldioxidskatt. En höjning på 11 procent skulle täcka skattebortfallet. Man menar att fördelen med att finansiera skattesänkningarna med höjd koldioxidskatt är att det är logiskt ur ett klimatperspektiv.
Beskattningen flyttar från koldioxidsnål elproduktion till fossil energi.
Nackdelen är att koldioxidskatten redan är på en mycket hög nivå och kan få fördelningsmässiga och regionala konsekvenser som inte är önskvärda. Dessutom höjdes den nyligen och det kan vara svårt att genomföra en ny höjning redan.
Hur sannolikt är det att politikerna kommer att göra något åt effektskatten och vattenkraftens fastighetsbeskattning?
Med den rödgröna regeringen kan man inte vara säker på att de observerat problemet med de fiskala skatterna. Men alltfler politiker har blivit uppmärksammade på den här problematiken,
det talar för att de tar tag i det här.
Samtidigt kan det i effektskattefrågan vara svårt för flera partier som är emot kärnkraft att aktivt besluta till kärnkraftens fördel. Det som talar mot i vattenkraftsfrågan är att politikerna inte ser den frågan som lika pressad och aktuell. Men vill de förändra detta är det smart att göra det nu. Vi får se hur smarta den rödgröna regeringen är. Svensk energis förslag är bra.
Den största anledningen till att det är läge nu beror på att från 2019 kommer intäkterna från fastighetsbeskattningen att sjunka radikalt på grund av omräkning av taxeringsvärdena.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv är det smart att genomföra förändringar av skatten nu.
Svensk energi understryker också att de här förslagen är på kort sikt. På längre sikt måste ett större grepp till.
På lång sikt är ett mer övergripande grepp av beskattningen nödvändig där elsektorn som skattebas bör ifrågasättas och beskattningsunderlag utanför elsektorn också borde studeras.
Svensk Energi har tagit fram ett underlag som visar att de båda skatterna tillsammans omfattar tio miljarder kronor. I ena änden handlar summan om ett rejält tillskott till statskassan, i den andra änden handlar det om en ekonomisk press på ägarna av vattenkraft och kärnkraft.
De här två skatterna har införts av fiskala skäl, det vill säga de ska ge staten inkomster. Men när elpriserna är så låga som de är nu får skatterna en styrande effekt och det är inte meningen. För att marknaden ska fungera är skattefrågan i dag är mer avgörande än på mycket länge.
Det är viktigare nu därför att lönsamheten generellt sett är låg i energibranschen på grund av att det är väldigt låga elpriserna. I detta läge blir skatterna väldigt kännbara. Det är till och med så att skatterna är högre än intäkterna på vissa anläggningar.
Enligt de beräkningar som Svensk Energi har gjort motsvarar effektskatten ungefär 25 procent av produktionskostnaden för kärnkraften och fastighetsskatten på vattenkraft 20-60 procent av produktionskostnaden.
Vad händer om det inte sker förändringar med skatterna?
Det finns en risk att man får stänga ner alla reaktorer, precis som Vattenfall redan har uttryckt.
Risken för stängningar finns kvar även efter att man tar bort skatten, men risken är högre om skatten inte tas bort.
När det kommer till vattenkraften så försämras lönsamheten och det påverkar reinvesteringarna negativt. Viktiga uppgraderingen kanske inte genomförs och även miljöförbättringar kan få stryka på foten.
I samband med större investeringar genomförs i regel också miljöförbättrande åtgärder i form av till exempel fisktrappor. Vattenkraftsägarnas möjligheter till dessa försämras av den höga fastighetsbeskattningen.
En mycket hårt ekonomiskt pressad energibransch skulle alltså få bättre förutsättningar för sin verksamhet genom ett lättat skattetryck.
Svensk Energi har räknat på hur en sänkning av vattenkraftens fastighetsskatt från 2,8 procent till 0,5 procent samt att effektskatten tas bort skulle kunna bemötas i form av skatteintäkter på andra sätt. Förslagen inriktar sig på att förflytta skatteuttaget från producenterna till konsumenterna.
Det ena förslaget är att höja energiskatten på el med 3 öre per kWh, vilket skulle innebära lite drygt 60 kronor mer i månaden för en eluppvärmd villa, och för en lägenhet innebär det tio kronor extra i månaden.
Höjningen är inte särskilt stor och skulle vara möjlig att genomföra utan alltför stora negativa effekter. Samtidigt finns det nackdelar att höja energiskatten som redan i dag är hög. På det här sättet skulle det bli en större skattekil mellan elpriset utan skatter och det som konsumenterna får betala.
På kort sikt bedömer Svensk energi att efterfrågan på el inte är särskilt känslig för den här höjningen, på längre sikt kan priselasticiteten vara något större.
Det andra förslaget som Svensk Energi lyfter fram är höjd koldioxidskatt. En höjning på 11 procent skulle täcka skattebortfallet. Man menar att fördelen med att finansiera skattesänkningarna med höjd koldioxidskatt är att det är logiskt ur ett klimatperspektiv.
Beskattningen flyttar från koldioxidsnål elproduktion till fossil energi.
Nackdelen är att koldioxidskatten redan är på en mycket hög nivå och kan få fördelningsmässiga och regionala konsekvenser som inte är önskvärda. Dessutom höjdes den nyligen och det kan vara svårt att genomföra en ny höjning redan.
Hur sannolikt är det att politikerna kommer att göra något åt effektskatten och vattenkraftens fastighetsbeskattning?
Med den rödgröna regeringen kan man inte vara säker på att de observerat problemet med de fiskala skatterna. Men alltfler politiker har blivit uppmärksammade på den här problematiken,
det talar för att de tar tag i det här.
Samtidigt kan det i effektskattefrågan vara svårt för flera partier som är emot kärnkraft att aktivt besluta till kärnkraftens fördel. Det som talar mot i vattenkraftsfrågan är att politikerna inte ser den frågan som lika pressad och aktuell. Men vill de förändra detta är det smart att göra det nu. Vi får se hur smarta den rödgröna regeringen är. Svensk energis förslag är bra.
Den största anledningen till att det är läge nu beror på att från 2019 kommer intäkterna från fastighetsbeskattningen att sjunka radikalt på grund av omräkning av taxeringsvärdena.
Ur ett statsfinansiellt perspektiv är det smart att genomföra förändringar av skatten nu.
Svensk energi understryker också att de här förslagen är på kort sikt. På längre sikt måste ett större grepp till.
På lång sikt är ett mer övergripande grepp av beskattningen nödvändig där elsektorn som skattebas bör ifrågasättas och beskattningsunderlag utanför elsektorn också borde studeras.
Fakta
Svensk
Energis beräkningar finansieringsbehovet
för att ta bort effektskatten uppgår till 4,5 miljarder kronor.
Svensk Energi har i sin beräkning använt samma metod som
Finansdepartementet, det innebär att nettoeffekt avseende
bolagsskatt beaktats samt att Vattenfalls anläggningar exkluderats.
Finansieringsbehovet för att ta bort effektskatten uppgår då till 1,6 miljarder kronor och till 1,8 miljarder kronor för att sänka fastighetsskatten på vattenkraft. Om effektskatten tas bort och fastighetsskatten sänks till 0,5 procent skulle en höjning av energiskatten på el krävas med 3,2 öre/kWh. Då förutsätts den tillverkande industrin fortsatt ha en elskatt motsvarande 0,5 öre/kWh.
Finansieringsbehovet för att ta bort effektskatten uppgår då till 1,6 miljarder kronor och till 1,8 miljarder kronor för att sänka fastighetsskatten på vattenkraft. Om effektskatten tas bort och fastighetsskatten sänks till 0,5 procent skulle en höjning av energiskatten på el krävas med 3,2 öre/kWh. Då förutsätts den tillverkande industrin fortsatt ha en elskatt motsvarande 0,5 öre/kWh.
Ökade kostnader per år för olika kundkategorier vid höjning av skatt på el
Effekter
av ändringar av koldioxidskatten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar