Vindkraften=slaktmaskiner för fåglar och fladdermöss – del 2

Fågel- och Habitatdirektivet utgör kärnan i EU:s regelverk för bevarandet av biologisk mångfald. Direktiven utgår i sin tur från internationella förpliktelser som EU åtagit sig för medlemsstaternas räkning.

Fågel- och Habitatdirektivet har framförallt två syften:

Att skydda specifika arter inom Unionen, att bevara livsmiljöer för vissa sällsynta och hotade arter.

Fågeldirektivet och habitatdirektivet kräver också att medlemsstaterna skyddar arter av gemenskapsintresse i hela sitt naturliga utbredningsområde inom EU - se artikel 5 i Fågeldirektivet och artikel 12 i Habitatdirektivet.

Vid en vindkraftetablering måste således de potentiella effekterna på arter av gemenskapsintresse beaktas även utanför Natura 2000 områden.

Vindkraft – ”miljöfarlig verksamhet”

Vindkraften beskrevs ofta som den miljövänligaste energikällan.
I miljöbalken enligt 9 kap. 1 § 3p betraktas vindkraft ändå som en miljöfarlig verksamhet.

Att vindkraft är en miljöfarlig verksamhet har ifrågasatts av bland annat Energimyndigheten och företrädare inom näringslivet(vindkraft) som har föreslagit att vindkraften tas bort ur förordningen om miljöfarlig verksamhet eftersom vindkraften enligt förespråkarna, är en ”ren” energikälla.

Trots att det finns många fördelar med vindkraft finns det alltid en risk för att en utbyggnad kan få vissa negativa konsekvenser.

I naturmiljön precis som alla miljöfarliga verksamheter kan vindkraftverk ha negativ inverkan på såväl flora som fauna. Först nu har riskerna för fåglar och fladdermöss uppmärksammats, men det finns också en del andra risker.

Vindkraftverk till havs påverkar livet under ytan och det finns ny forskning som visar, att det marina livet påverkas negativt av etableringarna.

Vilka andra risker som finns för andra däggdjur är fortfarande oklart. Det pågår exempelvis forskningsprojekt i projekt i Norrland där vindkraftens inverkan på renar utreds.

En vindkraftetablering kan också komma i konflikt med andra intressen. Vid varje utbyggnad måste hänsyn tas till exempelvis turism, jord- och skogsbruket och infrastrukturen. Vindkraftverk kan påverka den civila luftfarten, telekommunikation, sjöfarten och militära intressen

Placering av vindkraft

För att vindkraftverk ska vara effektiva bör de placeras i öppna områden med hög medelvinds hastighet. Områden som uppfyller dessa kriterier finns ofta på högre bergsryggar i öppna jordbrukslandskap, i kustnära miljöer eller ute till havs. I dessa områden finns i regel en hög fågeltäthet vilket innebär att de potentiella riskerna med etableringen bör utredas.

Dödlighet genom kollision
De flesta studierna behandlar kollisionsrisken vilket kan förklaras med att det länge har varit känt att fåglar flyger in i till exempel fönster, byggnader och bilar.

Redan för hundra år sedan började forskare därför utreda om olika former av kollisioner utgjorde ett hot mot fågelbestånden.
Idag finns en mängd internationella och nationella utredningar som behandlar kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk.

Kollisionsfrekvenserna är beroende av en rad olika faktorer. Några exempel är väderlek, antalet verk, anläggningarnas storlek, konstruktion och rotor hastighet.

Mindre verk med hastigt roterande rotor utgör störst risk för kollision, medan större verk med mer långsamt gående rotor utgör en mindre risk.

Normalt sett bedöms kollisionsriskerna vara relativt små. Fåglar har sannolikt lättare att se vindkraftverk än människor och fåglarna har således goda möjligheter att väja för rotorbladen.

Det är dock svårt att dra några generella slutsatser eftersom varje plats är unik och riskerna för en kollision varierar mellan olika fågelarter.
De flesta studier uppskattar antalet dödade fåglar till mindre än en per år och vindkraftverk, och en del studier visar på fler än fem kollisioner per år.
I en del specifika fall har antalet kollisioner varit betydligt högre. Från andra länder finns exempel på katastrofala effekter av vindkraftetableringar.

Det mest kända exemplet är Altamont passet i Klippiga bergen med cirka 7000 verk, där tusentals rovfåglar och ugglor dödas årligen. Oberoende bedömare uppskattar att ungefär 2300 kungsörnar dödats hittills.

I Europa vet man idag att rast- och övervintringsområden för gäss och andra sjöfåglar har övergivits på grund av nya vindkraftsparker i Nordsjöområdet och att ett flertal fågelarter, bland annat ängshök. Ängshöken har nu slutat häcka på hedar i Skottland i närheten av nybyggda parker.

Ett annat skräckexempel ges i en norsk rapport från större vindkraftsparker, bl.a. på ön Smøla, där exempelvis 21 havsörnar hade dödats på grund av kollisioner med områdets vindkraftverk under det senaste åren.

Större fåglar har i regel en låg reproduktionstakt vilket kan medföra större problem än om en mindre fågel med hög reproduktionstakt dödas.

Trots att kollisioner generellt sett är ovanliga kan olämpligt placerade vindkraftverk orsaka betydande skador på fåglar.

En habitatförlust uppstår till följd av minskade tätheter av fåglar. Orsakerna till en förlust kan vara att fåglarna undviker verken eller att ett område där fåglarna häckar eller söker föda har blivit mindre attraktivt på grund av en vindkraftetablering. Fåglar kan störas av verken genom ljud och synintryck under uppförandet, driften och underhållningen av verken.

Det finns få studier om störningskänslighet för olika arter men lokalisering i närheten av känsliga fågelområden bör undvikas för att minimera potentiella störningseffekter. När fåglar undviker vindkraftparker eller områden precis intill vindkraftparker förloras habitatet. Effekterna kan till exempel bli minskad tillgång till föda, rastplatser och häckningsresultat vilket på sikt kan ge negativa effekter på populationen i stort.

Fladdermöss
Fladdermöss är den näst artrikaste däggdjursgruppen på jorden med mer än 1000 arter.

Hittills har 17 arter, bortsett från ett unikt fynd i Skåne av den ovanliga arten Myotis myotis, påträffats i Sverige.

Det innebär att ca 25 % av Sveriges landlevande däggdjursarter är fladdermöss. Fladdermöss kan leva upp till 20 år beroende på art och en vuxen hona föder endast 1-2 ungar per år.

En tidig moralitet kan således medföra allvarliga konsekvenser för en population eftersom reproduktionen är mycket långsam. Fladdermössen är till största delen insektsätare, och jagar oftast i mörkret med ekolokalisering.

De flesta arter föredrar att jaga i glesa skogar och halvöppna landskap där tillgången på insekter är stor.

Kunskaperna om djurgruppen har länge varit bristfälliga eftersom det länge har varit svårt att studera fladdermössen. Först under senare år har tekniker utvecklats för att bland annat omvandla deras högfrekventa läte till hörbara ljud vilket har ökat möjligheten att lokalisera och utreda fladdermössen.

Att vindkraftverk har negativa effekter på fladdermöss i Sverige upptäcktes, precis som tidigare nämnts, först i slutet av 1999.
Sedan dess har många studier genomförts i syfte att utreda hur fladdermöss påverkas av vindkraftverk och varför många fladdermöss flyger in i verken.

 
Grundorsaken till problemet är att vindkraftverk, liksom många andra byggnader, drar till sig insekter vilket innebär att födotillgången kan vara mycket god i närheten av ett verk.

En fladdermus flyger ofta mycket nära de snurrande rotorbladen vilket ökar risken för kollision. Fladdermöss jagar helst när det blåser under 5 m/s vilket innebär att en verksamhetsutövare kan låta verken stå stilla när det är vind snålt för att minska risken för kollision.

Det går således att konstatera att riskerna för att fladdermöss ska kollidera med vindkraftverk är högre än för fåglar eftersom fladdermöss medvetet söker sig till verken på grund av födotillgångarna.

Utifrån dagens forskning går det att konstatera att vindkraftverk kan medföra negativa effekter på fåglar och fladdermöss.

I längden kan detta resultera i förlust av biologisk mångfald och således stå i konflikt med till exempel miljökvalitetsmålet ”ett rikt växt- och djurliv”

Ekologiska samband är komplexa vilket gör det svårt att förutse vilka effekter en verksamhet kommer att ha på till exempel ett ekosystem eller en organisms levnadsförhållanden.

I informationsmaterial om vindkraftens miljövänliga fördelar brukar det till exempel lyftas fram att ett vindkraftverk kan monteras ned efter driften utan att lämna några större spår efter sig.
Påståendet kan möjligtvis stämma rent visuellt men kanske inte utifrån andra perspektiv.

Förekomsten av fåglar efter vindkraftverks etablering

Flera forskare har upptäckt att förekomsten av fåglar tenderar att minska efter en vindkraftetablering. Orsakerna analyserades aldrig utan effekterna kunde bero på till exempel dödlighet genom kollision, habitatförlust eller att fåglarna flyttat därifrån.

Daniel Bengtsson - Sveriges Ornitologiska Förening:
Daniel lyfter särskilt fram att risken för habitatförlust är den troligen största faran vid större vindkraftetableringar.
Bengtsson förklarade att kunskapsläget om habitatförluster är mycket begränsade vilket delvis kan förklaras med att effekterna ofta uppstår flera år efter en utbyggnad och att en rad olika faktorer kan ligga till grund för en habitatförlust - t.ex. klimatförändringar, andra närliggande verksamheter och vilka övriga arter som finns i området.
Något annat som är svårt att förutspå är de kumulativa effekter som kan uppstå när vindkraftverk etableras inom ett område, flyttstråk eller i närheten av andra verksamheter - t.ex. industrier.
Vindkraften bidrar visserligen till att minska utsläppen vilket får positiva konsekvenser för den biologiska mångfalden ur ett globalt perspektiv.

Sammanräknat med andra verksamheter kan dock effekterna resultera i att lokala populationer inte längre kan föröka sig. Det blir därför viktigt att försöka uppskatta riskerna och vilket pris som är rimligt att betala för att inte påverka den biologiska mångfalden negativt.


Sammanfattningsvis går det att konstatera att många faktorer påverkar vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Riskerna varierar i hög grad från fall till fall och det är svårt att enbart utifrån dagens forskningsläge se vilka effekter en etablering kommer att få på berörda fåglar och fladdermöss. Därför är det rimligt att varje ansökan innehåller en inventering och en beskrivning av vilka potentiella effekter en etablering kan få på områdets fåglar och fladdermöss.

Att fåglar och fladdermöss riskerar att påverkas negativt av en etablering är vetenskapligt bevisat, men vilka konsekvenser det kan få i framtiden är fortfarande på många sätt oklart. Även om frågan skulle utredas väl i en ansökan är det således inte möjligt att göra en bra bedömning av riskerna, eftersom ingen med full säkerhet kan förutse vilka effekter en vindkraftetablering kan få i framtiden.

I ett sådant läge är det enligt min mening rimligt att i högre grad inte tillåta projekt när de potentiella riskerna för fåglar och fladdermöss är oklara med stöd av försiktighetsprincipen.